Som mina trogna läsare kommer ihåg så bildade vi för en tid sedan Hjo Labour. Namnet är ingen slump: Vi har analyserat valresultatet från extravalet i Västra Götalandsregionen i detalj – och observerat att vi tappade väljare i Göteborg och storstadsområdet, men ökade i glesbygden på Västgötaslätten.
Där, i det av Guillou utpekade svenska urhemmet, har vi våra rötter, vårt starka fäste. Det är viktigt med en historisk förankring. Det är här bland götarna som Sveriges vagga stod. De förbannade svearna, villaägarna i Södra Ängby, har ju svikit Partiet.
New Labour blev Blue Labour blev Hjo Labour. Vi vill med namnet visa hur den pan-europeiska socialdemokratin fått en nystart, men samtidigt lyfta fram urhemmet Hjo – av många ansett som förebilden för Grönköping. Här kan vi finna Partiets traditionella värderingar, långt från den urbana förortsklassen som osolidariskt nyttjar friskolereformen genom att skicka sina barn till attraktiva skolor i Stockholms innerstad, långt från den medelklass som vill äta närodlad pata negra i SoFo. Här kan vi – som våra Partikamrater i det röda partiet i USA brukar säga – ”regroup and reload”.
Vi har haft vårt första möte här i Hjo. Jag reser runt på Västgötaslätten med Håkan Juholt och Tommy Waidelich för att prata med företrädare för kommunerna. Diskussionerna går bra. Det framgår, i alla fall av vår repetitiva retorik, att vi har högre ambitioner för Sverige än regeringen. Alternativen i svensk politik blir allt tydligare. Det är bra.
Arbetet med att konkretisera Hjo Labour har fortskridit. Vi har redan formulerat ett flertal slagkraftiga retoriska figurer.
Kampen fortsätter!!
Sven-Erland - insikter från partikansliet på Sveavägen 