Jag bloggar från tåg 164 från Örebro till Stockholm. Tidigt i morse var jag tvungen att lämna frihetstorget och de uppsluppna moderaterna på Conventum. Jag förväntas visserligen skriva en rapport till Carin Jämtin om stämman, men jag är inte oroad – något mer förutsägbart än den moderata partistämman finns inte i svensk politik just nu, så jag kunde skriva klart rapporten redan i går kväll.
Anledningen till att jag lämnar de militanta SSU:arna på frihetstorget och åker i förväg hem till Partikansliet är att Den Store på Torp ringde sent i natt. Han och Stefan Löfvén har tydligen tagit initiativ till någon slags krisgrupp.
”Sätt dig på första bästa tåg, Sven-Erland”, sa GP, ”vi behöver en genomgång av några strategiska handlingsalternativ i morgon. Du hinner jobba fram något på tåget”.
Jag förstod inte vad han pratade om.
”Allt skall man behöva förklara”, fortsatte han, ”Juholt kommer att avgå, nu eller senare. Partiet måste ta ställning om han skall avgå omedelbart eller eller valförlusten 2014. Jag vill ha en strategisk och taktisk genomlysning av bägge alternativen i morgon. Juholt är på väg till Canossa så vi kommer att hålla mötet på VUs plan 7 på 68:an. Fundera i det omedelbara scenariot på om det finns någon utöver de vanliga stolpskotten i Partitoppen som faktiskt skulle kunna vinna 2014 – då skulle jag kunna vrida om armen på Partiet och få denne vald. I det långsiktiga scenariot – fundera på om vi kan odla fram någon som är redo att ta över 2015 vid extrakongressen.”
Jag påpekade att Juholt konsekvent vägrat att avgå, varför det nog var slöseri med tid att reflektera över detta alternativ.
Den Store på Torp suckade överseende: ”Den här gången blir det inte tomtarna i VU, utan mig, han kommer att tala med. När jag är klar med honom kommer han att vara glad om han får en befattning som tredjesekreterare på Bildts nyöppnade generalkonsulat i Mumbai. Låt mig oroa mig över härskartekniken. Dessutom är jag skyldig Lena Mellin en tjänst och det finns en ledande socialdemokrat som har grejer på Juholt som skulle få mediadrevet att glömma Bildt om han så slagit sig fram med stridsvagn i Etiopien. Se bara till att komma i tid till mötet i morgon”.
Så nu sitter jag här och funderar på kort- eller långsiktiga efterträdare – utöver de vanliga stolpskotten.
Sven-Erland - insikter från partikansliet på Sveavägen 
Har man tagit fan i båten får man ro honom i land.
Det kommer inte bli särskilt svårt att hitta någon ersättare, det kommer att bli lätt!
Det är bra med bottenstötning i valet 2014, för då får vi se vilka som verkligen är sossar och vilka som hoppar av. En massa fina gamla gödkalvar slutade redan 2006 (svikare!), men tänk vad som händer om vi landar kring 25% och varken får regeringsmakt eller ens är största parti längre. Då kommer agnarna skiljas från vetet.
De som då fortsatt kommer vara övertygade om skimrande framtid med socialdemokratiska enpartiregeringar a la ”förr”, blir lätträknade år 2015 och någon av dem ska vi ta.
Det finns en enkel lösning.
Carl Bildts dagar i högern är lätt räknade. Han har visat sig kunna vinna val. Om Partiet öppnar en varmt inbjudande famn för honom, kommer han att vara obrottsligt partisk för Partiet.
Juholt for presedent. Det finns ingen i denna världen som föra den social demokratiska fanan så högt som han. Jag har en dröm . En dröm om ett Sverige där inte cancersjuka barn kastas ut på gatan. Ett Sverige där inte spriten är så djävla dyr i Turkiet. Han är vår nye Palme. Följ honom