Schlinge är skakad

Per Schlingmann och Jon Favreau på middagsbjudning hos Carl Bildt

Helgen går i segervittringens tecken för Partiet. Efter våra framgångar i opinionen, som jag kommenterade igår, har borgarpressens kampanj tagit fart på nytt. Nåja, tagit fart är kanske ingen bra beskrivning, mediavinden har aldrig upphört, bara pendlat mellan klass 2 och klass 3 varning.

Den analytiskt lagde – som jag själv, Anders Utbult och alla de övriga Partistrategerna – har inte svårt att tolka det mediala skeendet, det nästintill desperata agerandet från våra ledande borgarvuvuzelor. Det handlar ytterst om en rädsla. De vet att Juholt, vår Partiordförande!! är landets skickligaste debattör – och att ju närmare valet vi kommer ju mer relevant kommer frågan om vem man vill se som statsminister att bli för väljarna: Valet står mellan den trötte, idélöse högerledaren eller en politisk ledare med passion och laddade Duracell-batterier. Borgarpressen vet att högerledaren behöver massmedialt understöd, att han inte klarar sig någon längre tid i eldgivningen av vår ordförandes one-liners!

Jag fick i går kväll ytterligare ett bevis på hur desperationen börjar sprida sig i högerlägret: Per Schlingmann ringde från en middagsbjudning hemma hos Bildt på Karlavägen. ”Jag har en lysande idé till nytt namn för det Enda Arbetarpartiet”, inledde han, ”Bolinger Bolscheviks” – en produkt han verkade ha fått för mycket av.

”Skämt åsido, vi har diskuterat Partiets predikament”, fortsatte han, ”Calle och jag. I längden är det inte kul. Att vinna på walk-over alltså. Schven-England, det är inte försent än – om ni petar Juholt, tillsammans med Carin Jämtin, Monica Green, Waidelich och några av de andra stolpskotten, stoppar in Bodström, blandar lite nytt, lite gammalt och lite blått i Partiledningen så är ni med i matchen igen.”. Han tystnade och sa sedan tankfullt, ”Fan, det vore ju riktigt roligt”.

Tydligare kan inte högerns reträtt illustreras. Den fruktar vår Partiordförande till den grad att den till varje pris måste bli av med honom!

Annonser

3 kommentarer Lägg till

  1. Bäste Sven-Erland. Skattesänkningar för så kallade rika är ett gammalt rött skynke för er sossar. Den lilla sänkningen den arbetande befolkningen nu äntligen fått går främst till de som slitit ihop till sina studier, tagit utlandsuppdrag och arbetat många långa sena timmar. Att en får det bättre innebär inte att en annan får det sämre. Ett plus ett kan bli tre. Det som nu håller Sverige uppe är en vinna-vinna situation som på sikt lyfter alla då skatteunderlaget hålls konstant på en förhållandevis hög nivå. Glöm inte att sossar låg bakom uppgörelsen under ”den underbara natten” som gav ännu något lägre marginalskatt än vad Reinfeldt, Borg och nymoddarna lyckats med. Att det faller sig så kan vilken barnrumpa som helst räkna ut. Man måste vara pannbensosse från Björkvik för att blunda för sådana kausala samband. Kom inte inte med snack om A-kassa osv, den stund man är arbetslös har man idag det lite sämre, men få tvingas ut på gatan. Vore bättre om de slutade röka prince, spela på travet och tog sig i kragen! Den som vill arbeta, vilket innebär att man faktiskt kan tvingas att flytta från Björkvik får också jobb. Sossementaliteten dödar människans fria vilja och förtar hennes förmåga att utveckla sig och leva upp mot sina livsmål, tvingar in henne i betonglösningar utan möjlighet till fria val. Jag blev själv svårt indoktrinerad och lämnad utan basala kunskaper av sosseskolan i medio av 1970-talet – jag gick högstadiet när allt släpptes fritt enligt flumprincipen, så jag vet vad jag skriver om. Hela pomperipossan låg som en blöt kall filt över landet ända till den 21 september 2006. För övrigt biträder jag andra talares klubb i att borglighetens främsta resurs är Håkan Juholt – med from förhoppning om att (s) inte låter sig bevekas i första taget utan att Björkviksborna fortsatt tar honom till sina hjärtan och hyllar honom i hans egen lilla sandlåda där han producerar banala obegripligheter och istadiga U-svängar i ett närmast ofattbart tempo. Tack för mig!

  2. Sven-Eric Forsén skriver:

    Per Schlingmann har nu uppmanat sina bröder och systrar att vara extra observanta på hur Socialdemokraterna presenterar sina förslag framdeles. Sofia ”Harkelsten” har fått sina förhållningsregler: Du måste bevaka och rapportera till mig, om och när sossarna plankar av våra förslag.

  3. pyttiminpanna skriver:

    Att vara YVIG, en beskrivning som ofta återkommer om Håkan Juholt, alltid bekrivet som något negativt.

    Jag läser i synonymlexikon. Yvig: Kraftig , svepande, uttrycksfull, talande, livfull, livlig.

    När blev sådana egenskaper ett hinder för en partiledare?! Mina tankar går till Olof Palme. Att vara ”yvig” ligger nära att vara visionär!

    Vilken typ av politiker vill vi ha? Livlösa, iskalla robotar som Reinfeldt eller varmblodiga, känslomässiga MÄNNISKOR som Juholt.

    För min del är valet enkelt. Fram för mänskligare politiker!

    Visst har Schlingmann skäl att vara skakad!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s