Gott Nytt År! Jag är något för tidig med att önska er detta, eftersom det kinesiska Ormens År inte upphör förrän 30 januari. Då förpassas de borgerliga ormarna till historien och vi går in i Supervalens År. Hela januari kvar alltså – håll ut Kamrater!
Det kan trots detta vara på sin plats att summera Ormens År (i.e. Reinfeldts år).
Eftersom jag inte är bunden av borgerliga konventioner som kronologi så inleder jag med årets kanske största händelse: Doggelianismens genombrott. I en uppmärksammad debattartikel bekräftade Dogge en gammal sanning: skall man ha en riktigt skarp politisk analys skall man fråga en kulturarbetare. Det var en historisk vändpunkt. För första gången på mycket länge finns det en hel rörelse som kommit till insikten att allt var bättre förr. Sedan 1700-talet har Europa drivits av en naiv utvecklingsoptimism – av olika skäl, men alltid med utveckling som enda ledstjärna. Dogge är inte ensam om sin tro att utveckling inte är möjlig – enbart tillbakagång. Det anser alla vi sant progressiva.
* * *
Mot slutet av sommaren publicerades ett av årets mest uppmärksammade öppna brev. 2013 kan sägas vara det öppna brevets år, men frågan är om inte detta var det mest lästa. Skadeglädje är den enda sanna glädjen. Och skammen över sina landsmän – även den kan vara märkligt njutningsfull. Eva Nordmark och jag enades dock om att President Obama förmodligen med förtjusning skulle tacka ja till att träffa de tre fackföreningsledarna för att få tips och råd till förnyelsen av den amerikanska arbetsmarknaden. Vi räknade även med att hinna med en fruktstund i LO-borgen.
* * *
En annan oväntat uppmärksammad händelse var klassförrädaren och högersossen Niklas Nordströms avgång från Prime i november. Snart är det dags för Niklas att flytta från livet på Prime till kommunpolitiken i Luleå. Niklas hade redan efter sommaren fått några goda råd om hur han skall hantera återinträdet i politiken av Den Store på Torp.
Vi är många inom Partiet som aldrig kommer att glömma det svek som klassförrädaren och högersossen Niklas Nordström utsatt socialdemokratin för: trots att Niklas själv är en övertygad kärnkraftsanhängare så försökte han påverka Partiets politik i en kärnkraftsvänlig riktning, vilket visar hur lite Niklas har förstått av Rörelsens själ. Här håller vi tyst om egna uppfattningar och rättar in oss i ledet, för Partiets bästa.
* * *
I april upptäckte vi att borgarpressen gjort det igen: vi har knappt hunnit formulera Partiets nya säkerhetspolitiska doktrin innan den trianguleras av högern. Möjligen kan trianguleringen leda till en bred blocköverskridande överenskommelse så att Sverige kan bibehålla sin säkerhetspolitiska linje:
Handlingsförlamning i fred syftande till försvarslöshet i krig.
* * *
Under våren kom diskussionen om avskaffande av det sk New Public Management igång på allvar, vilket inspirerade Daniel Suhonen och mig att utveckla Old Public Management. Tankarna vidareutvecklades senare av både Dogge och Stefan, vår Partiordförande!! Ett bärande element i modellen är sk PPI – Party Public Initiative – som utgörs av satsningar som Partiet skall göra inom offentlig sektor. Till skillnad mot existerande PFI-lösningar, vilka har en högre kapitalkostnad, kostar PPI ingenting alls eftersom de bygger på skattehöjningar. Den grundläggande principen i OPM är att det gått utför i 30 år, vilket leder till slutsatsen att vi bör införa det system för offentlig styrning som rådde i slutet av sjuttio- och början av åttiotalet.
Hösten 2013 var också den tid då Suhonisterna började förlora sig i nyliberalistiska locktoner. Året hade inletts bra med formuleringen av Suhonismens centrala tankebråte – den sk ”Taxpayer Protection Pledge”. Skattebetalarnas pengar skall inte kunna läcka ut ur välfärden. I ett första steg skall därför Partikamrater på ledande poster avkrävas en försäkran om att de personligen aldrig kommer att köpa vare sig produkter eller tjänster från privata, vinstdrivande företag.
Under Partikongressen på Svenska Mässan i Göteborg utvecklade Suhonen sin analys av högerns nedmontering av folkhemmet och kom fram till att om skatten höjdes till 100% av BNP skulle samhället ha 1800 miljarder mer till vård. 1800 miljarder kronor! Det motsvarar fem miljoner sjuksköterskor! Reinfeldts nedskärningar har kostat fem miljoner jobb i vården. I högerns Solsidan-samhälle är det viktigare att medelklassen skall kunna köpa nya soffor och leka med en aldrig sinande ström av tekniska prylar än att de sjuka ges vård.
Tankesmedjan Kataklysm visade dock i november sitt rätta ansikte genom att föreslå en höjning av skattekvoten till 51 procent. Siffran är lätt förförisk, eftersom den påminner om den tid då Partiet hade egen majoritet och landet styrdes av dess rättmätiga regering. Sveket blir dock inte mindre av detta. Hur kan Suhonen, denne fordom så progressive kämpe, föreslå ett reaktionärt samhällssystem där bara hälften av landets inkomster används till gemensamma, solidariska ändamål?!
* * *
Året har också fyllts av skoldebatt. Högerns jobbskatteavdrag har nått fram till sin oundvikliga slutpunkt: decennier av försämrade skolresultat. I augusti kunde Stefan, Magdalena och jag reda ut varför det är bättre att en kommunal skola läggs ned än en privat vinstdrivande. Frågan om huruvida det är bättre att en statlig skola läggs ned än en kommunal var vi inte riktigt mogna att adressera, men vi slog fast att skolorna agerar på en krympande marknad, och på sådana marknader bör endast kommunala aktörer finnas. Vi lyckades samtidigt bekräfta att högern övertagit Problemformuleringsprivilegiet genom att konsekvent prata om skolsegmentet som en ”marknad”. Väljarna förstår på så sätt hur angeläget det är att Problemformuleringsprivilegiet återgår till Partiet. (Självfallet gäller detta även Makthegemonin, men det sker automatisk i samband med Alla Valsegrars Moder i september)
Skoldebatten fick nytt bränsle i december, då PISA-rapporten en gång för alla blottlade hela vidden av Major Björklunds katastrofala misslyckande. Rapporten möjliggjorde att vi äntligen kunde få en seriös skoldebatt. Eller som Partiets valledare Jan Larsson uttryckte saken:
”Inget parti kommer att försöka resonera om orsak, verkan och möjliga lösningar under valrörelsen. Vad vi har att se fram emot är ett superskolvalår, med en befängd diskussion fylld av illa underbyggda argument baserade på ideologisk utgångspunkt hellre än fakta – vare sig problemet visar sig vara många flyktingbarn, friskolor, kvarlämningar av Partiets flumskola, S- gentemot M-kommuner, eller skattesänkningar.”
Han avslutade: ”Vi kan fan inte försöka resonera i det kaos som nu väntar. Vad vi behöver är en argumentation byggd på hög volym och rejält med indignation över att högern lånar till riskkapitalisternas skattefria vinster på Jersey”.
* * *
Senhösten förstördes annars av högerns larm och väsen angående budgetreglerna. Högern genomförde en juridisk utredning av riksdagsförordningen. Som om en sådan skulle ha någon som helst bäring på landets rättmätiga regerings plikt att stoppa högerns låneraseri till skattesänkningar åt riskkapitalisterna. Det var vi socialdemokrater som sanerade statsfinanserna. Det var vi socialdemokrater som införde budgetreglerna. Och följaktligen har vi rätt att göra som vi vill med dem. Skäms högern!
* * *
December var en besvikelsens månad för landet. Länge har vi vetat att endast Sverige svenska skatter har. Eller hade, under landets rättmätiga regering.
I december kom ny statistik som visar att vi sedan statskuppen 2006 blivit utkonkurrerade av Danmark, Belgien och Frankrike. Lyckligtvis befinner sig Alla Valsegrars Moder mindre än ett år bort. Sedan kommer vi socialdemokrater att vända denna trista utveckling och återta tätpositionen.
* * *
En annan angelägen utveckling under året har varit att vi gått från en situation där alla, med viss ängslighet, måste måna sig om att enbart uttrycka politiskt korrekta uppfattningar, till att i stort sett ingen får uttrycka sådana korrekta tankar. Det viktiga är inte längre vad som sägs, utan vem som säger det, vilket förtjänstfullt tydliggjordes av flera progressiva debattörer under den sk jag-é-inte-Ledin-kampanjen och dess efterföljd.
* * *
Jag väljer att avsluta årskrönikan med den enda av de stora debatterna under 2013 som man kan vara säker på kommer att leva kvar i många år: övervakningssamhället. Vi socialdemokrater har mer att tillföra i detta område än något av de borgerliga partierna. Möjligtvis med undantag av Carl Bildt (Han är visserligen inget parti, det bara känns så ibland). Det är viktigt att vi inte fastnar i reaktionära krav på individens integritet och annat nyliberalt flum, utan utforskar de möjligheter som den nya tekniken skapar. Som alla vet befolkas FRA till stor del av folk ur Partiets underrättelsetjänst, vilket innebär att Partiledningen har tillgång till resultaten av hela den övervakning som FRA utfört åt NSA. Detta ger Partiet unika möjligheter att driva näringspolitik. Självfallet gäller det Brasiliens president Dilma Rouseff, men även alla de stats- och regeringschefer som NSA är intresserade av.
Stefan har därför beslutat att vi skall sätta upp sajten Sossileaks, där strategiska delar av den inhämtade materialet kan läggas ut. Strategisk avser naturligtvis sådant material som leder till svenska JAS-framgångar.
Försäljningsframgången är given: USA har fulat ut sig, ingen övervakad regeringschef kommer att vilja köpa Boeings F18 och Frankrike med sitt Rafale kommer evigt att vara för dyra. Eller så är de upptagna med La grève. Kvar finns bara vårt stolta svenska JAS. Vi räknar faktiskt med att kunna sälja JAS även till USA.
* * *
Med detta vill jag önska er ett progressivt nytt år. I september återtar landets rättmätiga regering makten. Alla Valsegrars Moder är så given att det nästan är frågan om det är mödan värt för Partiets sympatisörer att gå och rösta.
Gott Nytt År! Må det medföra olycka och elände för: allianssympatisörer; högerbloggare; Nymoderater; gamla moderater; den urbana medelklassen, samt; MP-väljare i Midsommarkransen som tidigare röstade på Partiet.
Sven-Erland - insikter från partikansliet på Sveavägen 
Nostalgiskt tillbakablickande ger oss nu kraft att se framåt. Redan nu måste vi förbereda oss för ett taktiskt uppträdande så att vi får komma tillbaka till maktens gröttallrikar, löner och pensioner.
Vad händer om alliansen och vi med stöd av MP och sedvanligt passivt sådant från VPK – blir lika stora med de föraktade SD (3:e största part) blir vågmästare. Hur skall vi råka få stöd av SD utan att det kan härledas till oss?
Kan vi genom nostalgisk tillbakablickande få idéer som ”hellre en rejäl pension innan en medalj” eller ”i Ditt anletes svett skall Du njuta Ditt bröd” eller ”bättre fly än illa fäkta” eller ”den spik som sticker ut blir slagen” eller ”egen härd är guld värd”.
Sedan är det bara att para ihop med lämpliga politikområden.
Gott Nytt År
Full fart bakåt in i framtiden! Bara se tillbaka till hur de fantastiska lösningarna fungerade under Partiets glansdagar och då måste de ju fungera bättre nu, eller hur? Varför ingen har föreslagit 120% skatt av BNP har jag inte förstått. Man skulle helt enkelt producera 20% extra skatt, som naturligtvis ska gå til partikansliets årliga kryssning i Karibien.
Åh Sven-Erland, vad du skriver lååångt … !
Har du verkligen klickat på alla länkarna och läst alla blogginlägg jag refererar till? Så, sätt fart nu så att du blir klar före nyårsfirandet!
Kommer journalisterna kunna se nyktert på ”supervalåret” 2014 ?
Kommer det socialdemokratiska arbetarpartiet att jaga ut ”blådårarna” ur partiet – i tid ?
Kommer vi undersåtar att märka av någon förändring vid ett förmodat regimskifte ?
Ja, det är frågor som inställer sig, i ett land där den ekonomiska makten köper sina väljare med jobbskatteavdrag. Förr med lånta fjädrar, nu med lånade pengar. God fortsättning ? Jo, jag tackar !
Partikansliets officiella svar på dina frågor är:
Nej
Nej
Ja, men enbart positiv. Partiet vet hur man köper väljare för deras egna pengar. Alliansens taffliga försök att köpa väljare har av opinionsläget att döma misslyckats, vilket beror på att det egentligen inte kan kallas att köpa väljare när man låter dem behålla en del av sina egna pengar.
Vi socialdemokrater vet hur man agerar Alla Goda Gåvors Givare: skattehöjningar bör maskeras och satsningar synliggöras – så att medborgaren inges en känsla av att någon annan betalar för de gåvor han får. Alliansen är rena amatörer.
👍 ”… hur man köper väljarna för deras egna pengar”. Påminner om Vår gode Rudolf Meidner med löntagarfonderna och hur vi skulle ta över storföretagen med deras egna pengar.
Man bli ju varm i hela kroppen. Med höjda skatter skall vi åter komma till makten och alla välbetalda befattningarna. Detta är det viktigaste.
Det känns underbart att den jämmerdal som Sverige är idag – tiggarna på gatorna, klassklyftorna, massarbetslösheten, den sönderfallande exportekonomin, barnfattigdomen, RUT-, ROT- och JS-avdragen – från och med september i år kommer att vara ett minne blott. Partiet kommer att rädda oss alla från den Golgatavandring som Högerns 8-åriga diktatur inneburit. Vi kommer alla att mötas som jämlikar i Partiets sagolika Paradissamhälle. Det är bara en fråga om när. Herren vare lovad. Amen.