Jag åt söndagsfrukost med Widar Andersson idag. Det enda han pratade om var Anna Kinberg Batra. Ja, han var helt euforisk. Enligt honom är det ett stort steg att AKB övergått från att tvinga Stefan i armarna på Sjöstedt, till att tvinga Stefan i armarna på Lilla Elaka Annie.
Men så är Widar en inbiten vinstförespråkare också, den förbannade klassförrädaren och högersossen. Som hämnd bjöd jag på förra veckans kanelbullar. De dagsfärska behöll jag till fikapausen med Ardalan.
Den franska vänstern håller primärval idag. Valdeltagandet är rekordlågt – ca 400 000 vid lunchtid, mot 740 000 vid förra valet – vilket bör tolkas som ett uttryck för det stora folkliga stöd som den franska vänstern åtnjuter. Samtliga kandidater är sant progressiva, vilket väljarna är medvetna om, varför de inte behöver ge sig i väg för att rösta.
Det mesta talar för att Frankrikes nästa president heter Macron, trots den ökade trovärdighet som vänsterns kandidat kommer att ha som en följd av det låga deltagandet i primärvalet.
Jag var inne på DN:s sajt och försökte hitta några nyheter bland allt ältande om The Donald, men lyckades inte. Är det någon av er som varit mer lyckosam? Det börjar för övrigt bli alltmer uppenbart att mannen lider av narcissistisk personlighetsstörning. Ja, jag tänker förstås på Peter Rawet. Schulman har hört av sig och kräver att någon från RK kontaktar Rawets förläggare. Jag förklarade för Alex att Rawet inte har någon förläggare, utan en ansvarig utgivare, men han svarade att det ”spelar för helvete ingen roll vem ni kontaktar, bara ni gör det!”
Vänta nu händer det grejer i den franska vänsterns primärval: En förlupen väljare har dykt upp, säger ”Je viens voter mais je suis hyperdéçue”.
(Jag gick trots allt iväg för att rösta, men jag är superbesviken)
Som sant progressiv får man väl betrakta det sannolika utfallet i presidentvalet som gynnsamt: Macron vinner andra valomgången. Inte bara för att det kommer att erbjuda otaliga tillfällen för oss progressiva att bege oss till Frankrike, delta i la grève och la manifestation à la Place de la République, utan även för att alternativet är Le Pen, med en agenda för utträde ur EU, minskad frihandel och en politik som bygger på att vi alla får det bäst om upprättar gränser och klarar oss själva. Rent principiellt har jag inga invändningar mot handelshinder, eftersom sådana får direktörerna att darra, men det kommer att sluta med att vi tvingas dricka björksavsvin från Jämtland under AW:n på Riche.
Kampen fortsätter – för solidaritet med den franska jordbruksnäringen!!
* * *
PS: Primärvalets två vinnare blev Benoît Hamon (36,35%) och Manuel Valls (31,11%), som går vidare till andra omgången. Arnaud Montebourg fick 17,52% och uppmanar sina sympatisörer att rösta på Hamon. Jag är överväldigad av detta besked. Hamon är sant progressiv och jag är nästan för uppspelt för att orka förklara den politik han förordar. Det är hårda åtgärder mot företagen och direktörerna, medborgarlön, rättvisare (höjda) skatter, arbetstidsförkortning, begränsning av företagsledares löner, upphävande av den förhatliga loi travail som högern infört under förevändningen att den förbättrar Frankrikes globala konkurrenskraft.
Sven-Erland - insikter från partikansliet på Sveavägen 