Efter lunch ringde jag upp min anonyme supporter på Torp – för att ge honom det glada beskedet att jag nu erhållit stöd från drygt 20,000 Partimedlemmar, vilka alla var missnöjda med den högerfalang som nu styr Partiet, ”vänstersvängen som kom av sig” som de säger. I några orter har jag mer än 100% stöd, vilket jag tog upp med Åke Nilsson, men han kunde stilla min oro: ”Några av byarna har fler Partimedlemmar än invånare – inget att oroa sig över, de ger hursomhelst platser på Partikongressen”, förklarade han.
Den anonyme supportern lyssnade koncentrerat till vad jag hade att säga om alla förslag som Partimedlemmarna i Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Sorsele och Arvidsjaur fört fram. Ett av de återkommande kraven var att jag som motpartiledare skulle förbjuda bruket av stuprörsbyxor, löjliga glasögon och rutiga skjortor i fjollträsk. Framförallt ansågs det kränkande att sparrisynglingar i Vasastan tillåts gå runt i rutiga skjortor.
När min anonyme supporter fick höra att jag sagt nej till flera av förslagen blev han orolig: ”Sven-Erland, man kan inte bedriva kampanj på det viset. Lova dem allt de efterfrågar. När de sedan sitter och diskuterar frågorna på Partikongressen tar du tillfället i akt smita ut för att träffa de väntande journalisterna – inför vilka du presenterar Partiets egentliga förslag, dvs ditt förslag”.
Jag tackade för rådet och började prata om ett förslag till pamflett som jag skissat på:
Branting tog strid för rösträtten.
Hansson tog strid för folkhemmet.
Erlander tog strid för bostadsbyggandet och storstädernas framväxt.
Palme tog strid för solidaritet med omvärlden.
Carlsson tog strid för att föra in Sverige i Europa.
Persson tog strid för att säkra ekonomin och välfärdens finansiering.
Sahlin tog strid för rätten att behandlas lika oavsett sexuell läggning.
Juholt – tar strid för att bli nöjd med var han ska placeras i TV-rutan i ett program som nästan ingen ser.
”Nja”, sa den anonyme, ”kloka ord, men det är ett område som kanske bör hanteras med större allvar. En mer korrekt beskrivning vore väl: Persson tog finansvalparna i öronen, säkrade landets finanser och välfärdens finansiering, städade upp efter den oduglige Bildt och den förra borgerliga regeringens härjningar och skövlingar i den svenska välfärdspolitiken samt skapade en politisk stabilitet som fört landet genom den största krisen sedan andra världskriget”.
Jag höll med om detta och lovade att skicka ett nytt korrektur till tryckeriet redan i dag.
Sven-Erland - insikter från partikansliet på Sveavägen 
Jag tycker du också bör lägga in ”gav den ondskefulla Alliansregeringen en riktig j*vla räkmacka” för att tydligare betona detta faktum.
”…städade upp efter den oduglige Bildt och den förra borgerliga regeringens härjningar och skövlingar i den svenska välfärdspolitiken, skapade politisk stabilitet och gav den ondskefulla Alliansregeringen en riktig j*vla räkmacka som fört landet genom den största krisen sedan andra världskriget”.
Undrar så vem den där supporten från Torp kan vara, som verkar vara en sån hängiven fan av GP!
Det är helt underbart att namnge företrädarna – för den socialdemokrati – som så väl tjänat vårt land. De tål att upprepas ständigt och jämt. Nu gäller det att rusta för den avgörande striden, mot den farsot som alliansens högernavlade maktutövare utgör.
Sven-Eric Forsén
Hej
Du bloggar rätt flitigt. Har du en egen blogg eller sight som man kan besöka och läsa?
http://stigberglund.wordpress.com/
Glöm nu inte bort Sven-Erland att på din Norrlandsturne bjuda västerbottningarna på fika som består av kaffe och smörgåsar och gärna en dammsugare eller kokosboll till så har du dem virandes runt ditt lillfinger i ett nafs.
Men du får inte ta betalt för då blir norrlänningarna och västerbottningarna sura!
Inget sossepartimöte går av stapeln i Norrland utan ”gratis” kaffe och bullar ser du!
Bland det viktigaste i sossepartiernas egna kassor är tillgången på fikapengar ser du!
När man kollat det viktigaste ,dvs att fikapengarna har renderat ränta och ökat sitt värde,ja sen kan man börja diskutera inlandspolitiken och statsbidrag!
Sånt är bra att veta Sven-Erland för det är ”int” som i Fjollträsk i Norrland ”int”! (Får hoppas inte Åke S.Nilsson eller andra Kommunstyrelseledamöter läser detta ha,ha!)
(Då förstår de att det är fjollträskskrivare som är i farten ha,ha!)
Och den arme Juholt har nu tagit ytterligare ett kliv närmare privatkapitalismen genom att lovorda privatägda Bonnierkanalen TV4 ,istället för den statligt ägda rikstv;n!.
Herrejösses! Hur ska detta sluta för det arma sossepartiet när Juholt nu gör sig till ovän med alla nyhetsjournalister på statstv:n ?
Jag är glad att du tar upp dialektfrågan, den har förbryllat mig. Innan jag träffade Partikamraterna i norr pratade de alla stockholmska, dvs de skriver ju faktisk på fullt begriplig svenska, samma svenska som jag själv, och jag läser ju på stockholmska. Det är först när de öppnat munnen som man inget förstår. Jag brukar be Åke sms:a över bordet när vi sitter i möte.
Då det verkar som Håkan Juholt behöver allt stöd han kan få, har jag beslutat att för partiets bästa ställa mina krafter till förfogande. Visserligen är jag gammal moderat, men det betyder ju idag inte annat än att jag politiskt sett står något till vänster om Hansson och Erlander. Så rätt beteckning blir alltså ”Gråsosse”, ett epitet jag mer och mer brukar använda om mig själv i diskussioner med rabiata och marknadsliberala folkpartister.
Jag tror partiet kan få stor nytta av mig då jag har en gedigen erfarenhet från politiken. För Yngve Holmberg var jag både coach, talskrivare och frisör. Det sistnämnda får inte uppfattas som jag anser att vår Håkan skall ta av sig mustaschen, den är så charmerande. Men jag kan tillhandahålla Brylcreme.
Självklart arbetar jag utan speciell ersättning och nöjer med mig en partivåning i något proletärt distrikt. Samtidigt upplåter jag vederlagsfritt min Östermalmsvåning till någon i partiet som för representationsändamål kan behöva den bättre än jag. Den ligger dessutom ganska nära det kvarter där Olof Palme tultat som barn.
Om jag förstår det rätt så blir då min blivande arbetsplats på en genomfartsgata i den egentliga stadens utkant, Sveavägen eller vad den hette. Det är i sin ordning och jag ser fram emot att snart få träffa mina blivande arbetskamrater och dricka förmiddagskaffe. En liten varning kan vara på pass här. Jag har en benägenhet att klappa söta flickor på baken, så arbetsledningen bör informera det täcka könet att de medelst kroppsspråk och gester kan signalera om de uppskattar eller avvisar detta beteende.
Det första jag vill ta itu med är att utrota benägenheten hos personalen att i tid och otid säga om Håkan ”att med sådana vänner behöver vi inga fiender”. Det är ett oskick och kan missförstås av våra sympatisörer. Mer korrekt vore att byta ut det krigiska ordet fiender mot väljare, det är ju ändå politisk jargong det handlar om. Sedan bör partistrategerna omedelbart fundera över om det inte är dags att anamma moderaternas krav på skattesänkningar. Dess snabbare kan vi då få landets ekonomi att stjälpa över ände och i nästa val erhålla vår belöning i form av ökat röstetal, dels från de som förstår att moderaterna har kört landet i botten och dels från de moderater som inser att vi är det nya kapitalistpartiet och vill byta sida.
För idag nog om detta. Nu skall jag ut på barrikaderna och säga till de jägare som anser att vargen skall utrotas att de har ett massivt stöd ifrån vårt parti. Med nuvarande utveckling dröjer det inte länge förrän vi ser den första varglyan i Humlegården och då om inte förr kommer stockholmarna att rösta på det parti som var först med att varna för vargen. Detta borde väl gå hem också i Vilhelmina?