Studiemedel – en klassfråga

Jag sitter på Partikansliet denna lördagsmorgon och bestämmer mig för att vi måste slå vakt om de humanistiska grundvärderingarna – vi måste gå ut i skarpt genmäle mot Svenskt Näringslivs krassa syn på högre utbildning. Att som de föreslår differentiera studielånen med avseende på samhällsnytta strider mot Rörelsens grundläggande syn på indivi…eller nja, det gör…

Sommaren – den filosofiska årstiden

Jag sitter här i ett regnigt men sommarvarmt Stockholm, på Sostas uteservering mellan två skurar och väntar på Jytte Guteland. Hon vill ha namnen på de SSU-are som deltagit i gårdagens aktion mot NK-expressen. Hon ringde sent i går kväll och pressade mig om deltagarna i insatsen, samtidigt som hon antydde att hon kan komma…

Medelklassens vilsenhet

Lördag eftermiddag och solen har börjat värma upp högerns kalla samhälle. Så här när Sverige befinner sig mellan hägg och siren – dvs när larmen dagligen hörs om högerns nedmontering av välfärdsstaten – så är det svårt att inte bli filosofisk och reflekterande kring medelklassens självbedrägeri. Medelklassen pendlar i ett existentiellt tomrum mellan de två…

Partiet förtjänar en bättre regering

Jag känner mig lite dyster efter att ha pratat med Peter Hultqvist. Vi försöker skjuta till 50 mkr så att vi kan rädda de ambassader som högern vill lägga ned. Det är så karaktäristiskt för högern att vilja spara in på de fattiga gatubarnen i Vietnam och Malaysia. Partiets syfte var ju bara att vinna…

Förtroendevalda skall inte behöva ta skitjobb

Jag sitter i solen uppe på Partikansliets takterrass – och känner mig filosofisk. Jag tänker på hur många kloka ord som sagts av ledande Partikamrater de senaste dagarna. Karin Wanngårds klargörande att ingen skall behöva ta skitjobb kändes uppfriskande. Hon har naturligtvis rätt: politiker skall inte behöva acceptera skitjobb som oppositionsborgarråd. Eller Partiledare för den…

Då man vågade säga som det var

Det är kväll här i högerns kalla London. Jag har just kommit hem från en middag med Partikamraterna – och jag känner mig filosofisk och reflekterande. Mitt i all djupsinnigheten ställer jag mig själv frågan: Alla hävdar att Juholt vill vrida tillbaka klockan till 70-talet – men kommer det verkligen att bli så? Jag hoppas…

Vilka fina människor

Klockan är halvsju på morgonen – Café Sosta öppnar inte på en och en halv timme och jag har gjort min egen frukostmachiato. Jag sitter och tänker på vilka fina människor vi socialdemokrater är. Idag står det att läsa i DN om filosofen Karin Enflo, som menar att vi människor klarar inte av att ha…

Live blogg med nätelitismens främste tänkare – Alexander Bard

Vi bloggar idag live från baren högst upp i Kaknästornet: Där kan vi anlägga det rätta von-oben-perspektivet på Stockholmarna – och betrakta t.o.m. de villaägare i Södra Ängby som svikit Partiet, samtidigt som vi sippar på vår machiato. Med mig har jag nätelitisten och tänkaren Alexander Bard som fått specialtillstånd att bryta mot barens dress…

Skymning vänds till gryning – ett nytt trasproletariat ser dagens ljus

Söndag morgon – jag vaknar i ottan av nästäppa och hostande. Nu har jag blivit förkyld i den förbannade högervinden. Det är karakteristiskt: När högern vinner valet blir det alltid omedelbart höst och kalla nordanvindar. Min flickvän vaknar också tidigt, hon skall med ett flyg och gör sig redo att åka ut till Arlanda. Hon…

Ett folkhem i förruttnelse

Jag står här på Café Sosta med min morgon-machiato och känner mig filosofisk och djupsinnig. Jag vet inte hur ni känner – men jag tycker ofta att det är på morgonen man får den där klarsynta djupsinnigheten som leder till progressiva tankar. Just nu reflekterar jag över hur Sverige förändrats, hur högerkrafterna fått fäste i…

Latte Machiato – drömmen om det solidariska samhället!

Jag står och bloggar nere på Café Sosta – med en Latte Machiato. Detta är en ödestid och jag känner mig filosofisk idag: Reflekterar över hur Latte Machiato är en symbol för det socialdemokratiska lyckoriket. Machiato betyder ”fläckad” – en stänk mjölk som fläckar espresson. Tänk då en Latte Machiato – det starka och beska…