Grå är hoppets färg

Jag bloggar live från Strandvik i Gustavsberg. Reinfeldt har förnyat sin politik och sommartalar idag här i stället för på Hamnplan i Vaxholm. Vad han har att säga är helt och hållet förutsägbart – jag är egentligen bara här för att få avnjuta Stockholms skärgård och uppleva lite välbehövlig skadeglädje. Jag åkte med M/S Riddarfjärden från Skeppsbron. Redan ombord visade Reinfeldt på sin statsmannalika förmåga att ingjuta hopp i svenskarna i dessa svåra tider: ”Medborgare, vi moderater har en vision för Sverige – vi tänker sänka restaurangmomsen. Det är ungdomarna som är vår framtid!”. Ett jubel uppstod bland de medföljande ledande moderaterna, de sk fripassagerarna.

Jag ger mig av med M/S Riddarfjärden. OBS: Den soliga bilden är tagen under det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

Dagen har bjudit på rejält av skadeglädje: När vi anländer till Gustavsberg observerar jag moderaternas blog-pack, kurande under ett stort paraply med den slitna loggan ”Nya Moderaterna”.

Tokmoderaten, Thomas Böhlmark, Fredrik Lidby, Maria Hagbom, Den konservativa tänkaren och Mary X Jensen försöker alla skydda sig från vädrets makter, när plötsligt en kastvind tar tag i paraplyet – som virvlande seglar ut över Farstavikens vatten. Jag småler åt den frusna skaran där jag står skyddad under mitt stadiga paraply med rättvisans röda ros. Under ett träd ser jag även Christer G Wennerholm som tydligen helt glömt bort att ta med ett paraply, utan står med en vit M-märkt ballong i ett snöre. Men han får leva med effekterna av den moderata politiken – i ett av Partiet styrt Stockholms län hade han kunnat dra fördel av utbyggd kollektivtrafik och just nu i stället stå och vänta på tunnelbanan till Nacka. Inomhus.

Dagen bär ett budskap som Göran Hägglund och KD borde ta till sig: Gud ogillar moderater. Gud – är socialdemokrat.

Statsministern erbjudande till svenska folket och åhörarna här ute i Gustavsberg - mer av högerns kalla vindar.

Jag betraktar den lilla skara borgerliga sympatisörer som tagit sig hit idag och tycker nästan synd om alliansen. Nu när Partiet sträckt ut en hand till alliansens partioider C och FP börjar alliansbygget att kollapsa. Åsa och Fridolin har verkligen satsat på fel häst när de försöker hoppa i säng med högern – Partiet har öppnat sin varma famn och mittenpolitikens socialliberaler kommer snart sättande.

Mitt i dessa kloka tankar inser jag att Reinfeldt redan har börjat tala. Ja, han verkar vara halvvägs igenom talet, men han hörs knappt i ovädret. Man får hoppas för deras skull att SVT åtminstone ställt en mikrofon tillräckligt nära för att fånga upp statsministerns ord.

Jag går närmare och lyckas fånga upp brottstycken av Reinfeldts budskap. Han inleder starkt med en svepande beskrivning av det allvarliga läget – lägger en bra grund för att kunna fortsätta med regeringens ansvarstagande. Krisen handlar om länder. Han rabblar upp dem. Alla länder. Utom Sverige. Sedan följer ”och det har vi sagt hela tiden”-strategin, vilken backas upp med budskapet ”hårda tider stundar – bara vi kan regera och ta ansvar”. Nu inser jag också varför Schlinge igår inte ville ta med vår retoriska figur ”högre ambitioner” i talet han skall skriva åt Juholt: Han hade redan snott uttrycket och bestyckat Reinfeldts tal med det.

Reinfeldt på scenen i Gustavsberg, där han tagit över Juholts retoriska figur "högre ambitioner". Han upprepar även budskapet "vi moderater har en vision för Sverige - vi tänker sänka restaurangmomsen".

Några till intet förpliktigande tankar om unga och skolan. Inget nytt om svensk inrikespolitik – bara global kris. Ett bra val. Ett bra tal. Jag går ombord på M/S Riddarfjärden igen och letar reda på en kanna kaffe som inte helt kallnat – mejlar Schlinge direkt och gratulerar till upplägget.